Krav på förtydligande gällande infrastruktur, kollektivtrafik och hantering av kulturhistoriska miljöer

Följ mitt projekt Min egen stadsbyggnadspratika för Bromma 2018

Stadsbyggnadskontoret har presenterat en översiktplan och programförslag som väcker frågor hos många av oss. Men det finns hopp, de skulle kunna producera ett förtydligande på frågor om infrastruktur, kollektivtrafik och hantering av kulturhistoriska miljöer.

Stadsbyggnadskontoret bör i ett sådant förtydligande utgå från översiktsplanen från 1999 (vilken också är producerad av Stadsbyggnadskontoret) och arbeta vidare på vad de då hade för avsikt att göra tillsammans med Stockholms stadsmuseum.

Befolkningsökning kräver utvecklad infrastruktur

Mellan åren 1990 och 2015 har befolkning i Bromma ökat med 25 000 personer. Prognos för år 2025 är att ytterligare drygt 16 000 invånare kommer att bo här. Sammantaget betyder det att befolkningen från 1990 kommer att ha vuxit från 50 859 till 92 888 personer. Således i samma storleksordning som Eskilstuna (med den skillnaden att Eskilstuna inte har Stockholms innerstad, Solna och Sundbyberg som tätt intilliggande kommuner…).

I 1999 års översiktsplan står det skrivet att vägnätet måste förstärkas, via Brommagrenen från Essingeleden alternativ med Huvudstaleden eftersom det dåvarande vägnätet byggdes under tiden 1930-1950. Ingen utbyggnad har skett sedan dess.

Dessutom, den spårburna kollektivtrafiken består av t-banan från 1952 och Nockebybanan från 1914. Tvärbanan från 2013 är en förstärkning mellan södra och norra stockholm och som positivt påverkar boende i Alvik, Ulvsunda och om några år även Annedal.

Förtydligande som Stadsbyggnadskontoret bör göra gällande infrastruktur och kollektivtrafik

  1. Förtydliga hur planen för infrastruktur av vägnät ser ut i området? Hur ser planerna för en utbyggnad av kollektivtrafiken ut, planeras det för ytterligare spårburen kollektivtrafik eller busstrafik? Busstrafik är starkt beroende av fungerande vägnät, så förtydliga även dessa delar.
  2. Beskriv vad planerna är för boende i Västerort och Ekerö som också expanderar med nya invånare. Att ta sig med buss från Ekerö till Solna idag är en övning som kräver sitt tålamod. Finns det någon plan för att förbättra för befintliga invånare, och hur ser planerna för framtiden ut?

Kulturhistoriskt definierade områden i 1999 års översiktsplan ska raseras i 2018 års plan

I 1999 års översiktplan definierades flera områden som kulturhistoriskt värdefulla miljöer, exempelvis koloniområdena i Riksby. Här står det att den unika småskaliga miljön är så pass unik utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv att den därför inte ska förstöras / trasas sönder.

Programförslaget från 2016 kräver – trots att samma Stadsbyggnadskontor för mindre än tjugo år sedan påtalade det kulturhistoriska värdet – att minst 170 stugor rivas för att breda lokalgator ska byggas. Med tanke på att nya el- och vattenledningar kommer att behöva dras genom området är det troligt att det handlar om att riva 374 stugor.

Förtydligande som Stadsbyggnadskontoret bör göra avseende kultuhistoriska värden

  1. Det första förtydligandet som jag vill ha från Stadsbyggnadskontoret går direkt tillbaka till rubriken ovan som handlar om kravet på utveckling av infrastrukturen: de lokalgator som ska byggas i Riksby koloniområde (ingår i programsförslag Centrala Bromma/Norra Riksby från 2016) leds ut till vägnätet från 1950-talet. Alltså, det vägnät som ska fånga upp trafiken från lokalgatorna i Riksby och som redan i dag är underdimensionerade ska ta hand om ytterligare trafik, hur planerar Stadsbyggnadskontoret att lösa detta?
  2. Andra miljöer som år 1999 definierades som kulturhistoriskt unika, exempelvis Västerled, Bromma kyrka med mera, hotas idag av byggare som köper och därefter river villor och för att istället bygga bostadrätter. Ovanpå detta planerar stadstjänstemännen för bygge av höga bostadhus bland de kulturhistoriska villorna i Trädgårdsstaden. Hur resonerar Stadsbyggnadskontoret kring att rasera kulturhistoriska värden som Stadsbyggnadskontoret själv definerade så sent som 1999?
  3. Bromma flygplats kommer att finnas kvar till 2038, men redan nu behöver politiker ta beslut om flygplatsen vara eller icke-vara. Hur det blir med den saken vet ingen, och trots detta planerar Stadsbyggnadskontoret nu för att bygga radhus på höjden i närheten av flygplatsen. Varför inte vänta till 2038 med bygget i Norra Riksby och flytta flygtrafiken från Bromma flygplats till Arlanda? Då står ju hela Bromma flygplats till förfogande. Där kan Stadsbyggnadskontoret planera för hur mycket bostäder som helst. Hur resonerar Stadsbyggnadskontoret i den här frågan?

Min stadsbyggnadspraktika för Bromma 2018

Det här är min start till en Stadsbyggnadspraktika för Bromma och som utgår från innehållet i Stadsbyggnadskontorets översiktsplan för Stockholm 1999.  

Varför gör jag det här?

Översiktsplanen från 1999 gav oss medborgare en klar och tydlig bild av ”vart vi är på väg” med den tidens byggnationer. I översiktsplanen från 2018 saknar och efterlyser jag ett liknande perspektiv så att jag och flera med mig kan få en tydlig bild av vad som händer i Stockholm generellt och i Bromma specifikt i en tid av oerhört mycket byggnation.

Jag vill även bli övertygad om att Stadsbyggnadskontoret har koll på vad de gör.

Ta del av mina krav till Stadsbyggnadskontoret Krav på förtydligande gällande infrastuktur, kollektivtrafik och hantering av kulturhistoriskt värdefulla miljöer

Det är inte bara jag som är väl förtrogen med att dagens arbetsmetod för Stadsbyggnadskontoret, en metod som utgörs av en stark förlitan på byggbolagen, vilka presenterar färdiga lösningar. Lösningar som många gånger glömmer bort att människor ska leva i de här miljöerna. Miljöer som alltför ofta:

  • reduceras till kommersiella ytor
  • saknar rekreativa ytor och grönområden
  • brister i infrastruktur

Läs utdrag ur Stadsbyggnadskontorets översiktsplan från 1999 med fokus på stadsdelen Bromma

Statistik utgör basen för att förstå världen vi lever i

För att förstå de nybyggnationer vi genomfört och hur prognosen för framtiden ser ut har jag samlat statistik avseende:

Så här ska Stadsbyggnadspraktikan användas

Stadsbyggnadspraktikan ska användas i mitt arbete i en politiskt oberoende expertgrupp för byggnationer i Bromma, som drivs parallellt med min egen kampanj vars nav är den här webbplatsen.

Syfte

Syftet med Stadsbyggnadspraktikan är att uppmana Stadsbyggnadskontoret att producera en översiktsplan a la 1999 så vi medborgare kan tro på det ni gör i dag och i morgon!

Jag och många med mig vill förstå varför Stadsbyggnadskontoret ”dissar” 1999 års belysning av kulturhistoriska områden och områden med riksintressen, och det med goda argument. Först när vi får argumenten presenterade för oss och vi tror på dem kan vi gå med på att ni skövlar exempelvis Riksby koloniområde.

Och vad gäller koloniområden, notera att Stadsbyggnadskontoret i 1999 års översiktsplan beskrev Dalens koloniområde som Stockholms äldsta och med ett högt kulturhistoriskt värde. Området skövlades redan på 1960-talet under stora protester för att sedan mynna ut att bygga det bostadsområde som kom att leva med stora sociala och miljömässiga utmaningar. Utmaningar som än i dag är vår verklighet.

Politiker lyssnar på kritik och fattar kloka beslut

Stadsbyggnadsnämnden har tagit till sig kritik från oss kolonister och fattat det kloka beslutet att bevara Riksby koloniområde, liksom omkringliggande natur- och kulturområden. Dessutom fick Stadsbyggnadskontoret, som stod bakom förslaget till byggnation i området, i uppdrag att sätta infrastruktur avseende vägnät i ett större perspektiv.

Pressmeddelande 2017-07-31

Det är snart ett år sedan vi kolonister i Riksby startade kampanjen Låt kolonin leva och bjöd in politiker och tjänstemän till svartvinbärssaft och hallonmuffins, tillverkat från egna trädgårdar, och berättade om svagheter och brister i Stadsbyggnadskontorets programförslag för Norra Riksby. Det var ett spännande möte och vi var oerhört glada med tanke på den stora uppslutningen och intresset från politikernas sida.

Stadsbyggnadsnämndens beslut den 6 april 2017

Efter mötet har jag arbetat aktivt med att skriva debattartiklar, tala med politiker och tjänstemän samt skapa den här kampanjwebben. Beslutet om Norra Riksbys framtid bordlades flera gånger, och först den 6 april 2017 fattade Stadsbyggnadsnämnden beslut om att:

  • Koloniområdet Riksby ska bevaras intakt.
  • Natur- och kulturområden som omgärdar Riksby koloniområde ska bevaras.
  • Salk tennisbana ska bli kvar och därmed kolonistugorna på Salixvägen, som hör till Riksby koloniområde.
  • I det här bygget ska INTE samma misstag göras som vid Annedal i Bromma.

Läs Stadsbyggnadsnämndens protokoll i sin helhet

Stadsbyggnadskontoret ska ta ett större grepp om infrastruktur avseende vägnät i området

Som en del av beslutet fick tjänstemännen på Stadsbyggnadskontoret även i uppdrag att ta ett större grepp om infrastruktur avseende vägnät som berör områdena Bromma, Västerort, Ekerö, Solna och Sundbyberg.

Det här beslutet är en hjärtefråga för min del, så jag har applåderat högt. Det finns en potential för byggnation av nya och fungerande samhällen i den här delen av Stockholm, men det kräver ett utbyggt och förbättrat vägnät som möjliggör bättre kollektivtrafik. Om Stadsbyggnadskontoret hanterar frågan konstruktivt kan det leda till minskad biltrafik i proportion till expansionen.

Politiker lyssnar!

Stadsbyggnadsnämndens beslut är väldigt roligt och efterlängtat. Jag ser fram emot att följa Stadsbyggnadskontorets och -nämndens arbete, där jag kommer att bevaka Riksby koloniförenings specifika intressen.

Summan av det hela är att det verkligen går att påverka politiker. De lyssnar om de får bra underlag och om vi medborgare agerar direkt.