Infrastruktur

För att kunna bygga bostäder i Bromma med kranskommuner krävs det att politiker och tjänstemän först och främst tar ett helhetsgrepp avseende infrastruktur vägnät.

Redan idag brottas vi med ett icke-fungerande vägnät i och omkring Brommaplan. Vägnätet är långt ifrån anpassat för dagens trafik och hade inte ens kapacitet att famna gårdagens. Inom loppet av drygt tio år ska 76 000 nya bostäder byggas i Bromma, Västerort, Ekerö, Solna och Sundbyberg. Det kommer sammanlagt att bo 552 642 invånare i regionen år 2030. Alltså, fler invånare än i dagens Göteborg. Och vi kan räkna med att många av de nya invånarna kommer att äga en bil. Jag anser att det är av vikt att titta på infrastrukturen i ett större perspektiv, och jag anser att det måste Stockholms stad göra i samråd med omkringliggande kommuner: Solna, Sundbyberg och Ekerö. Men också med regering och Riksdag. Infrastrukturen måste lösas innan nya bostäder kan byggas. Nedan presenterar jag ett förslag på hur detta skulle kunna ske, i tre steg.

Steg 1
Bygg tunnel mellan Karlberg och Frösundaleden

Föregående regering gav klartecken till att börja titta på en tunnel mellan Karlbergs trafikplats och Frösundaleden. Anledningen var för att Solna ville bli av med genomfartstrafiken som hade ökat lavinartat på grund av många nya arbetsplatser. Fyrtiofemtusen bilister åker dagligen genom Huvudsta och Solna. Och den här trafiken kommer att öka ytterligare när exploatering i Solna, Sundbyberg och Stockholms västra och nordvästra delar ökar. Den ökade trafikökningen på grund av detta kommer inte Tranebergsbron, Essingeleden, E18 och E4 att klara av. Ett bygge av tunneln innebär möjligheter till förtätning av regionen kring Bromma.

Tunneln måste planeras, och så snart den är byggd och klar har den löst trafikproblemen i Huvudsta och Solna. Men för att överhuvudtaget kunna lösa problemen i hela regionen krävs att tunneln går vidare mot Brommaplan. Brommaplan kommer att få ökad trafik från Ekerö, Västerort och nybyggen i Bromma. När Förbifart Stockholm är färdigbyggd kan vi anta att det blir en ökad mängd trafik från södra Stockholm som ska vidare till Solna och Sundbyberg.

Solna och Sundbyberg har idag en stor expansion gällande arbetsplatser och bostäder.

Bilden är hämtad från Solna stads webbplats och visar ett projekt 2005 som drevs tillsammans med Stockholms stad, Trafikplanekontoret, Vägverket och Sundbybergs stad. Alternativet Tritonvägen är inte längre aktuellt då bostäder har byggts där.

Läs mer om Huvudstaleden på Wikipedia

Steg 2
Bygg tunnel från Huvudstabron i riktning mot Mälaröarna

Steg två blir att komma till rätta med infrastrukturen vid Brommaplan och ut mot Mälaröarna: En tunnel bör byggas från Huvudstadbrons Brommadel till och förbi Brommaplan mot Mälaröarna.

Bild: Mikael Ljung

Bild: Mikael Ljung

Bild: Mikael Ljung

Förklaring till kartan

  • Blå linje: Drottningholmsvägen är den infrastruktur som finns idag
  • Röd linje: Huvudstatunnel (gamla Huvudstleden) har den tidigare regering 2014 godkänt för vidare planering
  • Brun linje: Tunnel mot Annedal/Solvalla är inte kritisk idag men behöver också planeras och byggas framöver
  • Gul linje: Huvudstabron vid Brommasidan behöver en tunnel mot Mälaröarna

Steg 3
Nu kan nya bostäder börja byggas

När steg 1 och 2 väl är genomförda kan bostäder börja byggas i Bromma.

Läs mer
Mikael Ljungs webbenkät som han skickade till politiker i Stockholms stad, Ekerö, Solna och Sundbyberg
Kalle Melins artikel ”De blundar för trafikproblemet vid Brommaplan” säger Cecilia Häckner (samhällsplanerare på Trafikverket) – Staden blundar för problemet. Mitt i Bromma, den 31 maj 2016 

Mikael Ljungs artikel i Bromma tidning, nr 21, den 21 maj-3 juni 2016, ”Bostadsbygge kräver även infrastruktur”:

Mikael Ljungs artikel i Bromma Tidning som handlar om infrastruktur avseende vägnät

Historik

1950-tal
1953 invigdes Brommaplansrondellen som ett nav mellan Västerort, Ekerö, Stockholm och Solna/Sundbyberg.

1960-tal
Bara några år efter att Brommaplansrondellen hade invigts ville staten och omkringliggande kommuner göra en helhetslösning i samband med planeringen av Essingeleden som kom att stå klar 1968. Här ville man koppla ihop Essingeleden med Huvudstaleden.

Vid den här tiden kom de första planerna på att riva de kolonistugor som låg i vägen för bygget av Huvudstaleden. Staden betalade 10.000 kr för varje stuga som ansågs ligga i vägen för bygget. Stugorna revs aldrig och kolonisterna fick istället hyra stugorna.

1970-tal
Under såväl sextio- som sjuttiotalet var det protester mot att Huvudstaleden skulle gå genom bostadsområden. Projektet kom att läggas ned. 1974 planerades man istället för en tunnel, och inte en led, under Huvudsta. Alla partier var överens om att tunneln skulle byggas, men av någon anledning blev det inget gjort.

Läs artiklar från 1970-talet
380 i Riksby kan bli utan kolonilott i höst 1973
Kolonisterna i Riksby har av Stockholms fastighetsnämnd sagts upp 1973
3000 nya invånare räddar Riksbyskolan_Kolonister får flytta på sig 1973
Debatt:P-O Hansson om  Riksby_Mer komplicerat än ni tror! 1973
Riksbykoloninster kvar till 1978_Slutlig avveckling av Bromma flygplats 1973
1433 Riksbybor kräver_ Bevara våra kolonilotter 1974
Centerförslag för att rädda Riksbys grönområden_Förläng Ulvsundaleden över Bromma flygfält 1975
Ovisshet i Riksby_Kolonisternas framtid beror på flyget 1975

2000-tal
År 2005 gjordes en sträckningsstudie av Huvudstatunneln och bygget bedömdes då kosta cirka 3,8 miljarder. Frågan om Huvudstatunneln hade således åter igen aktualiseras och detta för att genomfartstrafiken i Solna och Sundbyberg ökat på grund av nya arbetsplatser.

Åter igen finns det planer på att bygga tunneln. Men Solna kommer inte att bygga tunneln om man inte löser fortsättningen mot Brommaplan och Ekerö. Det är alltså en gemensam fråga för samtliga berörda kommuner och regering och riksdag.

Vid ett möte med projektledaren för området ”Norra Riksby” visar det sig att infrastrukturen ännu inte ingår som en väsentlig del i planeringen av nya bostäder.

Dessutom, kolonistugorna som staden köpte under 60-talet, köptes år 2005 tillbaka av koloniföreningarna. Stockholms stad ville då ha en halv miljon kronor för varje stuga. Men föreningarna har hembudsförfarande och priset för en stuga låg då på 60.000-160.000 kr. Överenskommelsen blev då att varje stuga, 42 st, skulle köpas för 49.500 kr.

Värt att betona i sammanhanget är att Stockholms stad här hade satt en prislapp på varje stuga om en halv miljon!