Synpunkter på planerade nybyggen i Bromma

Här är mitt svar till Stadsbyggnadskontoret (skickades in i april 2016) avseende programförslag för Bromma Riksby (2016).

1. Inledning – en skrivbordsprodukt med dold agenda

Med den här skrivelsen vill jag dela med mig av mina synpunkter avseende Stadsbyggnadskontorets förslag om nybygge av bostäder kring Brommaplan.

Jag har tagit del av följande material:

  • Stockholm stads förslag avseende nybygge av bostäder i centrala Bromma på webben
  • Program för centrala Bromma
  • Kortversionen – Program för Centrala Bromma
  • den tillfälliga utställningen i Dialogpaviljongen vid Brommaplan
  • samt att jag pratat med projektledaren för Norra Riksby i anslutning till utställningen.

Jag har därutöver granskat:

  • Promenadstaden, 2010
  • kommunalpolitikernas beslut tagna 2014 som handlar om att se över området, något som var en samförståndsutredning.

Min spontana tanke när jag såg förslaget för första gången var ”det här är en skrivbordsprodukt”, alltså en teori som är helt oförankrad i den verklighet som råder i centrala Bromma med omnejd. När jag nu fördjupat mig i materialet inser jag att det inte bara är en skrivbordsprodukt utan att projektet även har en dold agenda.

Jag vågar påstå att Stockholms stads dolda agenda med förslaget är att göra sig av med så gott som samtliga koloniträdgårdsföreningar i området kring Bromma flygplats före år 2038 – det år då avtalet mellan Stockholms stad och Bromma flygplats löper ut. Och tillika det år då avtalet med samtliga kolonisträdgårdsföreningar i området löper ut.

Om det förhåller sig på det här viset, varför kan inte kommunen tala klarspråk och göra sig av med samtliga koloniträdgårdar istället för att presentera en halvmesyr till förslag? Det förslag som kommunen nu presenterar andas detta.

Den här skrivelsen fokuserar primärt på Riksby koloniträdgårdsområde, men inbegriper de närliggande koloniträdgårdarna i vissa diskussioner.

2. Exempel på lyckade nybyggda områden i Stockholm avseende trafikinfrastruktur

Det har under de senaste åren byggts såväl vackra som hyggligt välfungerande bostadsområden i exempelvis Liljeholmen, Lindhagen, Lilla Essingen, Norra Djurgårdsstaden, Hammarby Sjöstad, Telefonplan och så vidare. Anledningen till att det fungerat så bra att bygga nya bostadsområden på de här platserna har att göra med att det funnits en existerande infrastruktur avseende vägnät.

Vad gäller Brommaplan så lever vi redan idag med en icke-fungerande infrastruktur avseende vägnät (för exempel, se kapitel 5. Logistiken i och omkring Brommaplan måste lösas). Det gör att jag drar öronen åt mig vid blotta tanken på att bygga ytterligare 3000-4000 nya bostäder i området. Dessutom väcker förslaget om nya bostäder vid Riksby koloniområde en hel del frågetecken avseende miljö och kulturhistoria.

Nedan presenterar jag mina synpunkter, farhågor och förslag kring logistik, miljö och kulturhistoria. Men först en kort redogörelse över mitt möte med projektledaren för bostadsbyggandet i Bromma och mina tankar kring avtalet med Bromma flygplats.

3. Om mitt möte med projektledaren för Norra Riksby

Den 12 mars 2016 besökte jag utställningen som visade planerna för de nya bostäderna i Bromma och jag pratade då med projektledaren.

Nedan punktar jag upp de frågor jag ställde och därpå följer en beskrivning av projektledarens svar.

3.1. Kan du beskriva tankarna och fördelarna med förslaget i Riksby?

Projektledaren berättade att förslaget precis tagits fram och kommer att gå på remiss. Om fem år kommer stadsplanen att vara klar och därefter kan bygget starta. Den första etappen som kommer att byggas är kontorsbyggnader närmast flygplatsen. Därefter kommer bostadshusen att byggas. Politikernas mål är att det ska byggas 140.000 nya bostäder i Stockholm fram till år 2030. 3.000-4.000 av dessa planeras att byggas i Norra Riksby.

3.2. Vilka utmaningar finns i förslaget?

Följande utmaningar finns i projektet och har ännu har klarats ut, meddelade projektledare:

  • Storlek på framför allt bostadshusen
  • Exakt placering av bostadshusen
  • Bredd på, och sträckning av gator och vägar inom koloniområdet
  • Definition av de stugor som kommer att behöva flyttas
  • Hantering av rödlistade djur och fåglar i området
  • Hantering av fridlysta växter i området
  • Hantering av fornlämningar och de Geer-moränsystem

3.3. Hur har ni tänkt kring infrastrukturen?

Hon svarade med ett leende och använde uttrycket ”den stora elefanten i rummet”. Hon medgav alltså att de inte hade funderat på infrastruktur i det här läget. Däremot hade en kartläggning av Brommaplansrondellen gjorts och hon sa att de ska titta på den framöver. Den är märkt som ett problemområde på deras karta.

I samtalet med projektledaren målade jag upp mina tankar avseende infrastrukturen (presenteras nedan i kapitel 5. Logistiken i och omkring Brommaplan måste lösas). Projektledaren svarade så här:

  • Det är inte aktuellt att se det här i ett större perspektiv där samtliga kommuninvånare i Stockholm involveras, av det enkla skälet att ”städer inte ska anpassas efter biltrafikens behov – utan biltrafiken ska anpassas efter stadens behov”.
  • Det primära är att bygga 140.000 lägenheter innan år 2030 och det är lönlöst för mig att ha den här diskussionen.

3.4. Placeringen av de höga husen vid Salixvägen kommer att leda till att de kolonistugor som står närmaste inte får någon sol

Projektledaren svarade att de inte hade kommit så långt i sin planering…

3.5. Kommer några vägar inom koloniområdet att förändras?

Jag fick information om att gång- och cykelvägarna Riksbyvägen och Sommarvägen ska breddas för genomfart. Här ska bussar gå.

4. Reflektioner kring avtalet med Bromma flygplats

Det finns ett avtal med Bromma flygplats som sträcker sig till år 2038. Om avtalet bryts i förtid ger politikerna helt fel signaler till samhället. Det spelar ingen roll om det är avtal som bryts med Swedavia eller med ”vanliga” medborgare. Om politikerna väljer att driva igenom ett brytande av avtal i förtid så handlar det i så fall om att bryta avtalet i två steg. I ett första steg handlar det om att bryta överenskommelsen med Bromma flygplats, och i ett nästa om att bryta avtalet som finns med koloniträdgårdarna som sedan 30-talet hänger ihop med Bromma flygplats. Skälet till att koloniträdgårdarna alls finns kring flygplatsen har att göra med att inga permanenta bostäder ska finnas där.

Men jag befarar, som jag skrev i min inledning, att det handlar om att nå snabbare resultatet genom att börja med avskaffandet av koloniträdgårdarna och alltså bygga bostäder och att det i ett nästa steg handlar om en förtida stängning av flygplatsen. På så vis kommer staden åt också flygplatsen i förtid. Och kan därmed gå förbi oppositionen.

Det finns ett förslag på ”Bromma Parkstad” som Miljöpartiet la fram 2014, något som skulle kunna bli en attraktiv realitet av boende och kolonister i en helhetslösning. Detta skulle kunna drivas igenom förutsatt att det finns en bred majoritet i Riksdagen och att det inte påverkar svenskt näringsliv. Men det förslaget kan genomföras först i anslutning till att avtalstiden löper ut och när det finns en fungerande infrastruktur.

5. Logistiken i och omkring Brommaplan måste lösas

Redan idag brottas vi med ett icke-fungerande vägnät i och omkring Brommaplan. Här finns ett vägnät som är anpassat för 30-talet och som inte har kapacitet att famna ens dagens fordon. Hur ska framtiden komma att te sig med 4.000 nya hushåll och därmed ytterligare cirka 4.000 bilar i området och därutöver krav på flera förskolor, skolor, vårdcentraler, affärer som i sin tur genererar mer trafik i form av transporter till och från. Och innan byggnaderna ens står klara och alla flyttat in så kommer byggtrafiken att kräva sitt utrymme i det idag redan trängda läget.

Att, som projektledaren uttryckte saken, titta på logistiken i och kring Brommaplan handlar inte enbart om att ta Brommaplansrondellen i beaktande, utan om att se på infrastrukturen i ett större perspektiv. Och det måste göras i samråd med omkringliggande kommuner: Solna, Sundbyberg och Ekerö men också med regering och Riksdag. Det här måste lösas innan nya bostäder kan byggas. Nedan presenterar jag ett förslag på hur detta skulle kunna ske, i två steg.

Steg 1 – Bygg en tunnel mellan Tomteboda och Huvudstabron

Föregående regering gav ju klartecken att börja titta på en tunnel mellan Tomteboda och Huvudstabron alternativt förslaget i bilaga 2. Tunneln har ännu inte börjat planeras, men så snart den är byggd och står klar har den löst trafikproblemen mot Solna Strand. Men för att lösa infrastrukturen kring Bromma flygplats måste tunneln byggas vidare mot Annedal. Först när allt detta gjorts (tidigast år 2025) kan nästa steg i arbetet med att förbättra infrastrukturen tas. Det här ligger ungefär samtidigt i tid som när förbifart Stockholm kommer att stå klar.

Steg 2 – Bygg en tunnel från Huvudstabrons Brommadel i riktning mot Mälaröarna

Nästa steg blir alltså att komma till rätta med infrastrukturen i Brommaplan och mot Mälaröarna: En tunnel kan byggas från Huvudstadbrons Brommadel till och förbi Brommaplan mot Mälaröarna. Ett annat alternativ är att bygga en kort tunnelpassage under Ulvsundavägen i riktning mot Kvarnbacksvägen. Samma sak måste sedan göras vid Brommarondellen. För att detta ska kunna genomföras måste all trafik stängas av under en period, något som kan låta sig göras med tanke på att tidigare lösningar i steg 1 redan står klara.

Steg 3 – Därefter kan kommunen börja bygga bostäder

När steg 1 och 2 väl är genomförda kan bostäder börja byggas.

Det finns ett förslag på projekt från 2014 av Trafikverket om att bygga en tunnel från Pampas till Drottningholmsvägen/Bergslagsvägen. Det förslaget godkände den tidigare regeringen. Stockholms kommun skulle alltså kunna starta detta bygge tillsammans med framför allt Solna kommun. Se bilaga 2.

6. Nuvarande förslag från staden på infrastuktur

Här citerar jag två textavsnitt från broschyren Program för centrala Bromma, och därpå följer mina reflexioner kring respektive avsnitt:

6.1 Kommunen bör informera om steg två i sin egen process

Text från broschyren:
I en framtid då hela området är utbyggt kan gatan eventuellt förlängas till Bällstavägen vilket skulle sprida angöringstrafiken och härigenom avlasta områdets in- och utfartstrafik från Kvarnbacksvägen samt utgöra en viktig gång- och cykelförbindelse.

Eventuellt kan fler kopplingar mot Kvarnbacksvägen och Spångavägen bli aktuella. Förutsättningarna för och konsekvenserna av dessa angöringspunkter ska studeras mer ingående i kommande detaljplanearbete.

Reflexion
Alla som projektlett vet att ett projekt alltid, per definition, innehåller ett första steg, ett andra steg och så vidare. För att kunna starta projektet delas det upp i olika faser, och i regel presenteras endast första fasen för att göra det begripligt för de som inte deltagit i projekteringen. Medan de som arbetar med projektet måste ha de kommande faserna med i planeringen för att alls kunna starta.

Av den anledningen är det enkelt att läsa in de kommande faserna i projektet. I citatet ovan, som är hämtat från kommunens egen broschyr, framgår det med största tydlighet att trafiknätet till och från det nya bostadsområdet ska ”studeras mer ingående i kommande detaljplanearbete”. Vi är alla medvetna om att Spångavägen idag har begränsad framkomlighet. Därmed är det rimligt att anta att den nya huvudgatan, som kommer att gå genom Riksby koloniområde, planeras att fortsätta utmed flygplatsen och villorna mot Bälstavägen för att minska trycket på Brommaplan och Drottningholmsvägen. Man kan anta att kommunen inte vill delge detta i nuläget för att inte skapa negativ opinion hos villaägarna i detta skede. De har redan idag ordentligt med buller från flygtrafiken och det skulle såklart bli värre från den tilltänkta vägen.

Varför kan inte projektgruppen presentera den kommande detaljplanen redan nu? Den måste per definition finnas, annars skulle ett så här stort och omfattande projekt aldrig gå av stapeln.

6.2 Det framgår tydligt att kommunen har för avsikt att bygga bostäder över hela Riksby

Text från broschyren:
Det karakteristiska landskapet i Riksby med skogsklädda höjder och öppna dalstråk. Den nya bebyggelsen ska förläggas huvudsakligen till dalstråken så att höjdpartierna sparas och den karakteristiska topografin består.

På Riksby klack föreslås relativt tät bostadsbebyggelse i en halvöppen kvartersstruktur som tar hänsyn till det kuperade naturlandskapet och möjliggör inblickar i gröna bostadsgårdar.

Med den utveckling vi idag ser i Stockholm med en allt större bostadsbrist kan framtiden innebära intressekonflikter och svåra avväganden mellan behovet av att å ena sidan förtäta i goda kommunikationslägen för att skapa fler bostäder och å andra sidan värna koloniområdenas kulturhistoriska värden samt respektera den enskilde individens engagemang och arbetsinsatser på den egna lotten.

Reflexion
I förslaget som presenterades i utställningen på Brommaplan bland annat, är alla kolonistugor förlagda i dalstråken och den nya bebyggelsen i de skogsklädda höjderna. Man kan utifrån citatet ovan samt planritningar förstå att staden har för avsikt att bygga på bägge platserna – i såväl dalstråken som på de skogsklädda höjderna. Samtliga stugor i Riksby koloniträdgårdsområde måste i så fall flyttas eller rivas.

Om kommunen redan idag aviserar rivning/flytt av samtliga stugor på Riksby koloniträdgårdsområde finns det en möjlighet för staden att bygga minst 6.000-8.000 nya bostäder på området.

Både i det förslag som kommunen presenterar som ska ge 3.000-4.000 bostäder i området och det förslag som jag antar – alltså, kommunens ”dolda agenda” med bygge av bostäder på hela Riksby – som skulle ge 6.000-8.000 nya lägenheter i området innebär att grönstrukturen kommer att förstöras oavsett linje. Se Program för centrala Bromma, sid 39.

En annan reflexion är att det generellt är tämligen tyst om koloniträdgårdarna i skrivelsen Program för centrala Bromma, trots att det är så många kolonister som kommer att beröras av det här bygget.

7. Miljön vid koloniträdgårdarna

7.1 Rödlistade djur och fåglar, samt fridlysta växter

Hela Riksbyområdet bjuder på ett rikt djurliv. Det finns ett slags symbios mellan Kyrksjön och Lillsjön som går som går som ett stråk igenom hela koloniområdet, alltså genom Kortenslund Linnea, Iris Glia, Iris Lillsjön och Riksby. Det här är ett område med ett rikt och aktivt djurliv och som dessutom är byggt för att det ska bevaras.

Det rika och aktiva djurlivet innehåller en hel del rödlistade djur och fåglar. Dessutom finns det i området en hel del fridlysta växter. Detta har projektledaren för byggprojektet medgivit men har inte någon plan för hur det ska hanteras framöver.

7.2 Miljöcertifierade koloniträdgårdar

Kortenslund Linnea är idag en fullt ut miljöcertifierad koloniträdgård. RIksby har påbörjat sin ansökan om miljöcertifiering hos Koloniträdgårdsförbundet. Samtliga kolonister arbetar sedan många år tillbaka med ekologisk odling. Att värna miljön och handfast agera miljövänligt är kolonistens signum. Den formella miljöcertifieringen är endast ett officiellt tillkännagivande om att föreningen arbetar med rätt metoder och så har gjort under många år.

7.3 Breddning av Salixvägen kommer att kräva rivning/flytt av flera kolonistugor samt att de nya bostadshusen kommer att skugga de trädgårdar vars stugor inte rivs/flyttas

Bygget av bostadshus utefter Salixvägen kommer att kräva att tennisbanan försvinner samt 6-7 kolonistugor. Det här är synligt på Stockholms stads karta. Salixvägen är idag en smal väg där en mindre personbil kan köra i endera riktning. Det innebär att Salixvägen kommer att behöva breddas rejält för att ha plats för bussar, bilar, cyklar i två riktningar. Dessutom kommer det att krävas trottoar på bägge sidor. Det här innebär, något som kartan inte visar, att ytterligare stugor måste bort.

Dessutom, beroende på hur höga husen blir (på kartorna ser det ut som att staden planerar för att bygga 6-våningshus) så kommer övriga stugor knappast att ha någon sol under vare sig vår eller höst. Våren är en känslig tid i kolonistens årscykel.

7.4 Riksbyvägen och Sommarvägen

Projektledaren informerade mig om att Riksbyvägen måste breddas, något som även kartan visar. På såväl Riksbyvägen som Sommarvägen kommer busstrafik, personbilar och cyklister att passera. Dessutom, med tanke på områdets omfattning, 3.000-4.000 nya bostäder, kommer det att bli tämligen trafikerade vägar där även sophämtning, lastbilar för hämtning av återvunnet material och så vidare kommer att gå. Vägarna måste dessutom byggas för att utryckningsfordon ska kunna ta sig fram obehindrat. Och till detta tillkommer trottoarer.

Resultatet blir:

  • Breddningen av Riksbyvägen innebär att minst 17 stugor försvinner.
  • Breddning av Sommarvägen innebär att 53 stugor försvinner.
  • Dessutom, eftersom det är realistiskt att tro att det måste finnas ett avstånd mellan 6-våningshusen på Salixvägen och kolonistugorna, så kommer husen vid slutet av Malvavägen också att försvinna. Det rör sig här om cirka tio stugor.

7.5 Sammanlagt försvinner mer än halva Riksby koloniträdgårdsområde – 90 stugor

Sammanlagt kommer alltså omkring 90 stugor att försvinna i enbart Riksby koloniträdgårdsområde. Och en stor del av de stugor som inte försvinner kommer att ha trädgårdar som under stora delar av året vilar i skugga.

Dessutom kommer stugor vid Iris Glia att försvinna. Min studie inkluderar inte antalet stugor som försvinner där.

8. Kulturhistoria vid Riksby koloniträdgårdar

8.1 Bostadsbyggen ska byggas på gamla gravplatser, vikingatida fornlämningar och unika de Geer-moränger

Det finns en hel del gamla gravplatser och fornlämningar från vikingatiden i koloniträdgårdsområdet som i förslaget som presenteras har dessa tagits i beaktande. Inget har lämnats åt slumpen.

På några av platser där bostadsbyggen planeras finns den sk de Geer-moränen.

8.2 Koloniträdgårdar en del av vår kulturhistoria

På Koloniträdgårdsförbundets hemsida kan man läsa om att ”koloniträdgårdar har funnits i Sverige i över 100 år, i Europa betydligt längre. Flera generationer stadsbor har via koloniträdgårdarna fört odlingstraditionen vidare. Koloniträdgårdar och koloniträdgårdsverksamhet är en del av det svenska kulturarvet. Det är en resurssnål form av rekreation, bra för folkhälsan och ett steg på vägen in i det ekologiskt bärkraftiga samhället.”

Att odlandet har rekreativa värden är det ingen som tvivlar på. Inte heller att kolonisten står för många av de värden som vilken stad som helst i världen vill förknippa sig med och ställa sig bakom: ekologisk och närodlad mat.

9. Sammanfattande slutsatser

Mina slutsatser är enligt nedan.

Stockholms stad ska förankra följande:

  1. att det finns planer på att flytta / riva / köpa loss berörda koloniträdgårdar hos oppositionen.
  2. att det finns planer på att starta bygget av nya bostäder innan infrastrukturen är på plats hos såväl oppositionen som hos näringslivet.
  3. att det finns planer på att bygga bostäder och/eller vägar på de Geermorän och på gamla gravplatser hos Riksantikvarieämbetet.
  4. att hos ansvarig myndighet avseende natur och miljö informera om att grönstrukturen i området upphör i och med bygget.
  5. att det finns planer på skövling av cirka tusen 80-åriga äppelträd i koloniträdgårdsområdena.

När alla punkter ovan är genomförda och accepterade föreslår jag två olika vägar för Stockholms stad att gå vidare med koloniträdgårdsområdena:

  1. Kommunen köper ut respektive trädgård/stuga som motsvarar alla investeringar som gjorts av varje enskild koloniträdgårdsinnehavare under alla år. Det handlar således om marknadspriser. Varje koloniträdgårdsinnehavare har agerat långsiktigt, fram till och med år 2038 när Bromma flygplats planeras att stängas.
  2. Ett annat alternativ är att kommunen erbjuder hela koloniträdgårdsområdet en ny plats, till exempel Lovön. Kommunen står för flytt av respektive stuga alternativt bygge av en motsvarande ny stuga, samt flytt av samtliga växter och unika äppelträd. Kommunen erbjuder samma storlek på tomten. Detta görs organiserat fram till och med 2025 och så skrivs ett avtal mellan kommunen och koloniträdgårdsföreningen som möjliggör bevarandet av svenskt kulturarv med hembud för all framtid.

10. Distribution av skrivelsen

Skrivelsen skickas till följande

  • Stadsbyggnadskontoret Stockholms stad

Till samtliga partier i Riksdagen

  • Moderaterna
  • Socialdemokraterna
  • Vänsterpartiet
  • Sverigedemokraterna
  • Kristdemokraterna
  • Liberalerna
  • Miljöpartiet
  • Centerpartiet

Ansvariga ministrar

  • Mehmet Kaplan
  • Åsa Romson

Övriga instanser

  • Ekerö kommun, ordförande i Moderaterna och oppositionsborgarråd Socialdemokraterna
  • Stockholms kommun, ordförande i Socialdemokraterna och oppositionsborgarråd Moderaterna
  • Sundbyberg kommun, kommunstyrelsen
  • Solna kommun, ordförande i Moderaterna och gruppledare Moderaterna Solna samt oppositionsborgarråd Socialdemokraterna Solna
  • Riksantikvarieämbetet
  • Stockholms handelskammare
  • Bromma hembygdsförening
  • Riksby koloniträdgårdsförening
  • Iris koloniträdgårdsförening
  • Koloniträdgårdsföreningen Linnéa
  • Föreningen Storstockholms koloniträdgårdar
  • Koloniträdgårdsförbundet

Här är samtliga bilagor samlade: bilaga 1-13