Utdrag ur översiktsplan 1999

Här följer utdrag ur Stadsbyggnadskontorets översiktsplan från 1999 med fokus på just Bromma.

I den här översiktsplanen beskrevs de olika typerna av bostadsområden i  Bromma så här:

  • Äldre förstad med kulturhistoriska värden
  • Trädgårdsstad med riksintressen och kulturhistoriska värden
  • Koloniträdgårdsområden med kulturhistoriska värden
  • Smalhusstad med kulturhistoriska värden
  • Tunnelbanestad med kulturhistoriskt värde
  • Institutionspark med kulturhistoriskt värde
  • Verksamhetsområde med kulturhistoriskt värde
  • Nyare stadsenklaver

ÄLDRE FÖRSTAD

Äldre förstad med särskilt kulturhistoriskt värde

  • Alvik, byggen från 1910- och 20-talen som tillhör de tidigast utbyggda förstädema. Hyreshusen med butiker längs Alviksvägen och Gustavlundsvägen omsluter de innanförliggande villorna, som har mycket enhetlig karaktär.

TRÄDGÅRDSSTAD

Trädgårdsstädernas kulturminnesvärden av riksintresse 

  • Norra Ängby byggdes ut 1931-38 med 1200 småstugor. Det är ett mycket stort och enhetligt småstugeområde och exempel på stadens satsning på självbyggeri på 30-talet.
  • Olovslund är Stockholms första småstugeområde. Området är genom sin välbevarade karaktär ett utmärkt exempel på Stockholms bostadspolitiska strävanden under 20-talet.
  • Södra Ängby byggdes ut 1934-39 med drygt 500 villor och utgör det största sammanhängande villaområdet i funktionalistisk stil i Stockholm. Villoma håller hög arkitektonisk klass.
  • Ålstensgatan. Tidiga funktionalistiska radhus från 1932-33 som bildar en väl sammanhållen gatumiljö.

Trädgårdsstädernas kulturhistoriska värden

  • Bällsta småstugeområde uppfördes 1940-44. I Bällsta finns flera långa raka gator med enhetlig karaktär genom husens likartade utformnlng och placering.
  • Eneby småstugeområde byggdes 1940 med ca 240 småstugor. Området har en enhetlig karaktär med likartade hustyper på små tomter.
  • Höglandet byggdes huvudsakligen under 1920-och 30-talen med större villor i kraftigt kuperad terräng.Hyreshusen vid Höglandstorget utgör en väl sammanhållen miljö.
  • Nockeby från 1930-talet med villor, hyreshus vid Nockebytorg och Brålunden samt funktionalistiskt utformade villor utmed Grönviksvägen.
  • Nockebyhov. Närmast Mälaren ligger en varierad bebyggelse från 1950-talet som idag utgör en väl sammanhållen miIjö där den sparade naturen samspelar med byggnadernas tidstypiska och välformade fasader. Småstugeområdet norrut är från omkring 1930 och var det första som uppfördes efter det lyckade försöket i Olovslund.
  • Smedslätten byggdes under 1920-talet med standardiserade och monteringsfärdiga villor. Miljön vid Smedslättstorget utgör en kulturmiljö av särskilt bevarande värde.
  • Stora Mossen uppfördes under åren 1926-33 med konsekvent placerade villor längs mjukt slingrande gator.
  • Ulvsunda byggdes på 1910-20 med självbygge på egna tomter. Ulvsundavägen fick en stadsliknande karaktär med bland annat flerfamiljshus med butiker i bottenvåningen. Utmed Drottningholmsvägen ligger några flerfamiljshus från 1930-talet i funktionalistisk stil.
  • Ålsten byggdes under 1920- och 30-talen inom ett kraftigt kuperat skogsområde med slingrande gatunät och variationsrika miljöer. Villorna varierar i storlek och arkitektur men ligger väl samlade inbördes i olika stilar. Ålstensgatan utgör riksintresse för kulturminnesvärden.
  • Äppelviken byggdes på 1910- och 20-talen. Villoma byggdes för tjänstemän på dubbelt så stora tomter som i Gamla Enskede. De så kallade engelska radhusen i kvarteret Drivbänken, som uppfördes 1919-20, har synnerligen stort arkitekturhistoriskt värde.

KOLONITRÄDGÅRDSOMRÅDEN

Bilden visar en karta från Riksby koloniområde och en arkitektritning av en stuga från två olika vinklar. Bilden är ett fotomontage av Mikael Ljung (2018).

Bilden är ett fotomontage av Mikael Ljung (2018).

Koloniträdgårdar med särskilt kulturhistoriska värden

Koloniträdgårdar växte fram på 1800-talet i Europa som en följd av industrialiseringen och de mindre bemedlade medborgarnas behov av egna odlingslotter. De första koloniträdgårdama i Stockholm anlades i innerstaden vid sekelskiftet på initiativ av Anna Lindhagen. När kommunikationema tili förorterna byggdes ut anlades koloniträdgårdar också utanför tullama. Flera av dessa finns kvar idag och utgör kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Under 1910-talet tillkom Stora Mossen och Iris Lillsjönäs vid Ulvsunda Slott.

Riksby koloniträdgårdsområde tillkom 1930. Iris Glia och Iris Riksby bildades 1939. Kortenslund anlades 1939-40 och är ett stört lummigt koloniträdgårdsområde med en stor mängd äldre stugor som flyttats dit.

Gemensamt för koloniträdgårdsområdena är deras uppbyggnad med stugor placerade i kvarter utmed vindlande smala gator. De präglas av små idylliska stugor som vanligtvis har byggts enligt typritningar och därmed har likartad utformning; de äldre med utsirade snickerier och de yngre i enklare utförande. Utmärkande är odlingama, som efter decennier har en avsevärd mångfald och grönska.

För att koloniområdenas kulturhistoriska värde ska bevaras behöver:

  • byggnademas enkla och småskaliga karaktär bibehållas,
  • områdena bibehälla en sådan storlek att de upplevs  som en hel miljö,
  • stugornas tak- och fasadmaterial samt färg så långt som möjligt ansluta till de ursprungliga.

SMALHUSSTAD

Smalhusstäder med särskilda kulturhistoriska värden

  • Abrahamsberg och Åkeslund är från tiden slutet av 1930- och början av 40-talen med smalhus i tre våningar. Stadsdelama är Stockholms bäst bevarade smalhusområden.
  • Alviksberget är ett enhetligt och mycket välbevarat område från 1930- och 40-talen med i huvudsak 3-4 våningsbyggnader. I synnerhet Elfvinggården är arkitekturhistoriskt intressant.
  • Traneberg byggdes 1934-1939 och blev den första smalhusstadsdelen i Stockholm. Området utmärker sig genom byggnadernas anpassade placering i landskapet där den ursprungliga vegetationen är sparad.

TUNNELBANESTAD

Tunnelbanestad med särskilt kulturhistoriskt värde

  • Blackeberg är en välbevarad tunnelbanestadsdel från 1950-talet uppbyggd av långa terränganpassade gator där i huvudsak 3-4 våningshus bildar halvt slutna starkt varierade gårdsformationer. Inom området finns enstaka punkthus samlade i grupper.

INSTITUTIONSPARK

Institutionspark med kulturhistoriskt värde

  • Beckomberga sjukhus uppfördes 1930-32 för mentalpatienter (begreppet hämtat från översiktsplanen 1999) och utformades som en anläggning med flera byggnader i en vidsträckt park. Viktigt att bevara är anläggningens helhetsmiljö och de enskilda byggnademas särdrag.

VERKSAMHETSOMRÅDE

Verksamhetsområde med särskilt kulturhistoriskt värde

  • Bromma flygplats invigdes 1936 och blev Stockholms första landflygplats. Stationsbyggnaden är uppförd i utpräglad funktionalistisk stil och hangarernas funktion är väl synlig i sin arkitektoniska utformning.

ANDRA KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA MILJÖER I BROMMA 

  • Nordvästra Mälarstranden med sommarbebyggelse. Längs Mälarens stränder växte under slutet av 1800-talet och kring sekelskiftet fram olika typer av sommarbebyggelse. I strandområdet mellan Blackeberg och Nockebyhov ligger flera stugor främst från tiden kring sekelskiftet. Ljunglövska villan med parkanläggning vid Blackeberg har ett särskilt bevarandevärde.
  • Bromma kyrka från 1100-talet med omgivande kyrkogård, klockstapel och till kyrkan hörande byggnader. Norr om kyrkan ligger några rödfärgade byggnader som alla har haft stor betydelse i socknens historia. Området har en ålderdomlig landsbygdskaraktär som visar hur människor nära kyrkan bott och verkat under århundraden.
  • Ulvsunda slott från 1640-talet är en av de stora slottsanläggningar som uppfördes i Brornma under stormaktstiden. Slottet uppvisar idag rester från alla sina byggnadsperioder. I området ingår parken och stranden med brygga.
  • Åkeshovs slott är en välbevarad 1700-talsanläggning. Huvudbyggnad, flyglar och orangeri med en kort allé mot norr och rester av en park mot Söder utgör anläggningens stomme.
  • Stora Ängby är en samlad herrgårdsmiljö från omkring 1700. Till anläggningen hör en äldre flygelbyggnad, ”fatburen”, och en mindre stuga. Byggnaderna ligger på en kulle, omgivna av äldre trädbestånd med rester av en allé och fruktträdgård.
  • Johannelunds gård är från 1700-talets slut och ligger öppet mellan två ekbevuxna kullar vid Ulvsundasjön. Intill gården finns en 1840-talsvilla och en kyrksalsbyggnad i gotisk stil som är arkitektoniskt mycket intressanta.
  • Sandvik. I anslutning tili Stockholms Benmjölfabriks AB, som var belägen på platsen för dagens Minneberg, uppfördes bostadshus åt arbetare, förmän och tjänstemän 1897-1918. Tillsammans bildar bostadshusen välplacerade i terrängen, en mycket värdeull samling byggnader som representerar olika arkitekturritningar och ett intressant stycke socialhistoria.

NYARE STADSENKLAVER

  • Annedal. Byggstart 2008
  • Beckomberga/Söderberga gårdsväg. Byggstart 1991
  • Minneberg. Byggdstart 1984
  • Tranebergs strand. Byggdstart 2009